fbpx

Du har rätt att söka asyl om du fruktar för förföljelse bland annat på grund av din sexuella läggning, din könsidentitet eller ditt könsuttryck.

Förföljelsen kan komma från myndigheterna eller andra grupper eller personer i ditt hemland. I Sverige söker du asyl på Migrationsverket eller vid landgränsen. Sedan görs en individuell bedömning av ditt fall.

Under registreringen hålls ett kort samtal med dig då du också får lämna fingeravtryck (om du är över 14 år) och fotograferas.

Du som är asylsökande har ett ansvar att visa ditt behov av skydd och hur situationen i ditt hemland påverkar dig. Migrationsverket kommer ställa frågor om din identitet och du ska berätta varför du söker asyl och vad som har hänt dig. Om det är svårt för dig att prata om detta kan du be om en paus, men samtidigt är det viktigt att du berättar om din situation för Migrationsverket. Det är viktigt att du så tidigt som möjligt berättar om din situation som hbtq-person i ditt land och hur det hänger ihop med det du blivit utsatt för eller riskerar att utsättas för om du åker tillbaka. Migrationsverket har tystnadsplikt, det betyder att de inte får berätta vem du är eller om dina asylskäl för andra personer.

 

Om du tycker att du blivit dåligt bemött av en anställd på Migrationsverket kan du kontakta bemötandeombudsmannen Marina Bengtsson.

 

Som stöd i din asylprocess kan du komma att få ett offentligt biträde som är jurist av Migrationsverket. Om du vill ha en annan specifik jurist måste du berätta det för Migrationsverket tidigt. Det är inte alla jurister som har hbtq-kompetens, detta kan skada din asylutredning.

 

Kontakta oss om du vill ha tips på jurister med hbtq-kompetens.
Du kan säga till om du önskar en handläggare, tolk eller offentligt biträde av ett visst kön om det får dig att känna dig trygg.

 

 

Dublinprocessen

När din asylansökan har registrerats så kollar Migrationsverket om ett annat land än Sverige är ansvarig att behandla din asylansökan. Det kan till exempel vara om du redan har uppehållstillstånd eller sökt asyl i ett annat EU-land eller om du är ensamkommande och har familjemedlemmar i ett annat EU-land. Detta bestäms genom Dublinförordningen. Du kan läsa mer om den här.

 

Utredning

Om Sverige är ansvarig för din asylansökan så hålls så småningom en muntlig utredning. Denna är längre än samtalet vid registreringen och du är där tillsammans med en handläggare från Migrationsverket, ditt offentliga biträde och en tolk. Det är på detta möte som du får berätta om ditt fall och lämna bevis för det. Ibland så kan du kallas till ett kompletterande utredningsmöte.

 

Bevisbördan

I Sverige är det den asylsökande som har bevisbördan. Den betyder att det är du som måste bevisa för Migrationsverket att du har asylskäl och att du är den du säger att du är. Om du till exempel inte har ID-handlingar som kan visa detta så kan Migrationsverket informera dig om att du har rätt att genomgå en medicinsk åldersbedömning.

 

Beslut

Om Migrationsverket beslutar att du får uppehållstillstånd så får du bosätta dig i Sverige. Får du istället avslag på din asylansökan så har du rätt att överklaga till en migrationsdomstol. Får du avslag även där så finns möjlighet att överklaga till Migrationsöverdomstolen, men där prövar de inte alla fall. Prata med ditt offentliga biträde om du har fått avslag och vill överklaga.

 

Sverige är bunden till Barnkonventionen.
För personer under 18 år innebär det här bland annat att hänsyn ska tas till ditt bästa, hälsa och utveckling.

 

Källa: LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer, Handledning för er som vill starta verksamhet med unga nyanlända och asylsökand. www.migrationsverket.se, www.rfsl.se,