Youth guide:

Lär dig mer om HBTQ

Hbtq står för homosexuell (homo), bisexuell (bi), trans och queer. Det är ett samlingsbegrepp för frågor som rör både sexualitet och kön. Gemensamt för hbtq-personer är att vi bryter mot heteronormen!

Homo innebär att du blir kär i eller sexuellt attraherad av personer som har samma kön som du. Bi innebär att du känner så för personer oavsett deras kön. Homo och bi handlar om sexuell läggning. Trans är ett samlingsbegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska och tilldelade könet. Trans handlar alltså om könsidentitet och könsuttryck och inte sexuell läggning. Queer kan syfta till både sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck men även sexuell praktik. Det beror på hur personen som identifierar sig som queer definierar det.

Självdefinition

Ingen kan bestämma eller säga till dig att du är hbtq eller inte. Den enda som bestämmer det är du själv. Oavsett om det gäller könsidentitet, sexuell läggning eller pronomen så är det alltid upp till dig att definiera dig som du själv vill.
Du har också lika mycket rätt att välja att inte definiera dig själv. Din definition har också rätt att ändras under livet.

Sexuell läggning

Sexuell läggning består av fem olika delar: sexuellt intresse, romantiskt intresse, sexuell praktik, romantisk praktik och identitet. Sexuellt intresse handlar om vem eller vilka du tänder på och vill ha sex med. Det romantiska intresset handlar istället om vem eller vilka du blir kär i. Vissa kanske blir kär i alla oavsett kön men vill bara ha sex med personer med samma kön som en själv. Vissa är asexuella, det vill säga inte har ett sexuellt intresse, men samtidigt till exempel biromantisk – det vill säga blir kär i personer oavsett kön. Sexuell praktik och romantisk praktik syftar till vem eller vilka man faktiskt har sex respektive är tillsammans med. Det kan handla om hur man väljer att organisera sina relationer. Vissa kanske har flera sexuella partners och en romantisk relation, eller tvärtom. Identitet handlar om hur du definierar dig. Du har rätt att använda de ord som känns bra för dig. Exempel på sexuella identiteter är homosexuell, bisexuell och asexuell.

Kön

Kön består av fyra olika delar: könsidentitet (mentalt kön), könsuttryck (socialt kön), tilldelat kön (biologiskt kön) och juridiskt kön. Könsidentitet (mentalt kön) är det kön som man känner sig som. Helt enkelt det kön som man känner i själ och hjärta att man har. Det behöver inte överensstämma med hur kroppen ser ut. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har. Könsidentitet kan också förändras över tid. Könsuttryck (socialt kön) är hur man uttrycker sig i fråga om kön. Det kan man göra till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, röst och socialt beteende. Man kan välja att uttrycka sig på ett annat sätt än vad som förväntas av ens könsidentitet eller så kan ens könsuttryck och könsidentitet stämma överens. Tilldelat kön (biologiskt kön) definieras utifrån till exempel inre och yttre könsorgan, könskromosoner och hormonnivåer. Biologiskt kön är en fråga om tolkning, det vill säga att läkare har bestämt hur ett inre och yttre könsorgan ”ska” se ut och vad som ska räknas till olika kön. Rent biologiskt finns det inte bara två kön, utan det förekommer flera variationer. Juridiskt kön är det kön som finns registrerat i folkbokföring. Det kön som står i passet och på legitimationen. I Sverige finns det endast två juridiska kön: kvinna och man. Men i vissa länder finns flera juridiska kön.

Normer

Normer är oskrivna regler, idéer och ideal som kontrollerar hur man förväntas vara, leva och se ut. Heteronormen innebär att det i vårt samhälle finns en massa outtalade regler, föreställningar och förväntningar som begränsar hur och vem man får vara ifråga om kön och sexualitet. Heteronormen skapar bland annat en tydlig förväntan på alla människor att vara antingen män eller kvinnor och att man hela livet ska identifiera sig med det kön man tilldelades vid födseln. Enligt heteronormen ska dessutom män vara manliga eller maskulina, kvinnor vara kvinnliga eller feminina, och män och kvinnor förväntas bli kära i och attraherade av varandra. Kön och sexualitet är tätt sammankopplade på detta sätt. Som normbrytare missgynnas alltså gruppen hbtq-personer av heteronormen, men på olika sätt.

Normer hänger ihop med maktstrukturer i samhället och kan ta sig uttryck på flera olika nivåer. På en individuell nivå i relationer och i socialt samspel, på en institutionell nivå som exempelvis på arbetsplatser eller inom välfärden, och på en strukturell nivå som till exempel lagstiftning som skapar bristande rättigheter eller ojämlika villkor.

Heteronormen

I samhället finns det oskrivna regler som kontrollerar hur en person förväntas vara, leva och se ut. Heteronormen är en av samhällets starkaste normer och påverkar alla. Denna norm sätter upp regler, förväntningar och föreställningar om kön, kärlek och sexualitet. Till exempel så sätter heteronormen upp förväntningar på att alla människor antingen är pojke eller flicka och att man hela livet ska definiera sig som det kön man tilldelades när man föddes. Heteronormen säger också att män ska vara maskulina och kvinnor feminina och att män och kvinnor förväntas bli attraherade av och kära i varandra. Det är alltså heteronormen som skapar förväntningar på hur du uttrycker och identifierar dig själv beroende på det kön du anses tillhöra.

Heteronormen innebär att människor begränsas och hindras att utforska och upptäcka sig själv. Heteronormen skapar nackdelar för de som bryter mot den och fördelar till de som passar in i den.

Cisnormen

Det finns flera normer som hänger ihop med heteronormen. En av dem är cisnormen, att man förväntas vara cisperson. Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop på ett linjärt sätt. En person som föddes med snippa och då fick ”kvinna” registrerat i folkbokföringen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna och som andra personer uppfattar som en tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna.

”Cisperson” är ett relativt nytt ord. Det är ett ord som är bra att ha då det beskriver personer som följer normen. Det behövs ord inte bara för den som bryter mot normerna, utan även för att tala om den som följer normerna. Många cispersoner har aldrig ens tänkt på att de har en könsidentitet, så ordet kan också fungera som ett sätt att uppmärksamma detta.

Olika normer hänger ihop

Heteronormen hänger ihop med andra begränsande normer och maktstrukturer i vårt samhälle. Normer kring hudfärg, etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, längd och vikt påverkar också ens rörelseutrymme. Till exempel riskerar den som bryter mot vithetsnormen i det svenska samhället att mötas av olika uttryck för rasism, medan den som följer vithetsnormen har privilegiet att tas för given och att slippa bli ifrågasatt utifrån sin hudfärg. På samma sätt gynnas den som har en förväntad funktionsförmåga genom att ha större tillgång till samhället på en mängd olika områden. För den som följer en viss norm kan det vara svårt att ens se att den finns där. Oftast blir normerna synliga först när någon bryter mot dem. Den som bryter mot en viss norm har ofta lättare att se hur just den normen tar sig uttryck, än personer som följer och gynnas av att normen ser ut som den gör. Hur normerna påverkar en själv kan också variera genom livet och i olika situationer.

Källor: www.transformering.se, RFSL Ungdoms principprogram